Första gången tränslöst

Gårdagens ridpass blev väldigt sent för mig och Gaia. Klockan hann bli nio, halv tio innan vi var ute på banan tillsammans. Men det gör inte så himla mycket för min del. Jag tycker om att rida sent när det är lugnt och man hör syrsorna spela runt om en. Gaia var också glad eftersom hon tycker det är lite av dagens höjdpunkt, hehe.

Jag tog av mina stigbyglar inför ridpasset eftersom jag var väldigt besviken på min sits sedan vårt senaste pass. Det gick helt klart mycket bättre, och ibland fick jag verkligen till allt riktigt, riktigt bra! Men jag störde mig fortfarande på att jag fuskade lite med inner tygel. Så red in till en halt, lutade mig fram och tränsade av Gaia. Kan jag inte rida med träns på ett riktigt bra sätt, då får jag tusan rida utan. Jag har bestämt mig att jag ska vara en riktigt BRA ryttare för Gaia, och jag tänker inte ha några ursäkter för det. Jag ska rida från sitsen, inget annat. Punkt. Sagt och gjort, det blev vårt första dressyrpass helt tränslöst. Och vet ni? Äntligen började jag fokusera tillräckligt på mina hjälper för att rida riktigt bra! Vi red i åttor, vändningar… allt för att befästa vändbarheten och balansen. Och så tränade vi trav. Gud så läskigt hon tyckte det var… eget ansvar… och att man måste hålla balansen helt själv, utan en matte som kan korrigera huvudet. Det är svårt, men just därför behöver hon det!

Hon litade på mig och kändes precis lika mycket med mig hela tiden. Det var bara jag som kom att anstränga mig mer utan tränset, inte Gaia. Hon var lika lyhörd hela tiden! Extra bra var att jag dessutom verkligen fick kläm på vad som brister just nu i förståelsen för mina hjälper hos Gaia. Så nu kan vi träna ännu mer!

Balansen i traven måste bli mycket bättre. Den är inte alls vad den behöver, och därför har hon svårt att hitta rytmen. Sedan behöver vi träna mer på det här med att lyfta ytter bog, och att lyfta främre ryggen mer jämnt under passet. Vi behöver bygga upp balans och styrka så hon kan hålla sig i formen och inte behöva bli påmind om det.

Continue Reading

Så stolt matte!

För ett år sedan undrade jag när det skulle bli häst av Gaia… jag kunde knappt leda henne till a till b utan att hon snurrat 300 varv och exploderat 30 gånger. Allt var ett jäkla projekt, vad man än skulle göra. Det var en jobbig unghäst som var överallt helt enkelt. Och inte hade jag då kunnat ana att det bara skulle ta ETT år innan vi kan lasta och bara åka iväg var som helst. Jag kan lasta ur henne var som helst, och hon bara gnäggar och lugnt går med mig. När hon tittat lite runt sig så föredrar hon att få stå och äta lite.

I torsdags var vi på Grästorps Ridklubb där jag fick chans att visa hästrasen och prata lite om Gaia, importen och inridningen. Jag hade kunnat prestera tusen gånger bättre, för jag var ganska splittrad inombords och kände mig inte särskilt nöjd. Men Gaia var bara perfekt rakt igenom. Perfekt! Har aldrig varit med om en så cool och exemplarisk häst att ha med mig!

Många blev ganska kära i lilla Gaia, och hon berörde till och med till tårar (!) med sin härliga personlighet och uppsyn! Fick höra så otroligt vackra ord efteråt om ridningen och vår relation av några ur publiken, så jag visste knappt vad jag skulle säga. Tack, såklart, men det kändes så litet i jämförelse med de stora orden vi fick jag och Gaia. Fast min fina häst är värd alla fina ord i hela världen!

Continue Reading

Vilken lodräta sits har du?

Nu ska jag skriva lite om ett väldigt komplext och brett ämne. Jag tycker det är så mycket enklare att prata om, så därför skriver jag ofta inte så mycket om det. Jag sparar det till mina elevers teorilektioner, men nu tänkte jag göra ett försök! Jag kommer inte kunna rama in hela ämnet, långt ifrån… men någon liten pusselbit kanske jag kan hjälpa er med.

Man brukar säga att man ska sitta lodrät i sadeln, men ”lodrät” säger inte så mycket om på vilket sätt vi ska sitta. Du kan sätta dig lodrätt på olika sätt, och det påverkar hästen i allra högsta grad. Det är tyvärr inte så enkelt som att man bara sträcker på sig, så skaffar man sig en korrekt sits. En korrekt sits är lodrät, men det är så mycket mer än bara en linje som löper igenom ryttarens kropp. Vilka muskler du använder, och hur du placerar tyngdpunkt och din balans är viktigare än att det är rakt!

Jag brukar säga åt elever att skita i hur det ser ut, och istället försöka ta kontakt och makten över sin egna kropp. Vad händer om jag spänner den här muskeln? Vad händer om jag tänjer lite i den här senan? Väldigt ofta sitter vi ryttare för att kompensera, och även om resultatet ibland blir lodrätt så är det inte detsamma som en funktionell sits som rör sig med hästen.

Har du funderat på varför vi ska sitta lodrätt på hästen? Anledningen är ganska enkel egentligen. Vi ska försöka störa hästen så lite som möjligt, skapa en gemensam balans och samtidigt möjliggöra rörelsen hos hästen. Vi är byggda att stå upprätt, samtidigt som gravitationen drar oss nedåt. Vi behöver balansera upprätt för att inte ramla. För att förstå alla delar behöver man nästan gå in på anatomi hos både människa och häst, men eftersom det är flera noveller bara det tänkte jag låta det vara för nu – och bara poängtera att det är komplext.

Tanken med vår sits är att den ska möjliggöra kontakt och kommunikation mellan människa och häst. Har du haft någon på axlarna eller ryggen någon gång vet du hur stor grej det är om denne lutar sig lite åt något håll. Om inte, bara be någon vän hoppa upp på ryggen på dig, och bär denne en bit. Du kommer märka om personen lägger sin tyngdpunkt åt något håll. Även bra att veta är att vi människor (av någon anledning ingen riktigt vet), tenderar att dra oss åt höger. Vi använder vår syn för att kompensera det.

Jag fick i uppgift att visa hur olika sits påverkar hästen, medan det fotades. Och det var det som fick mig att skriva det här inlägget, för man ser så väl hur min sits påverkar Gaia! Ta en titt och studera hur hon rör sig!

Lägg märke till hur lätt och fint hon rör sig på bild nummer ett, men också hur stor hon ser ut under mig! Se sedan bild nummer två, här går hon tydligt på bogen och frambenet kommer landa innan bak, samtidigt som bak kommer lyfta före fram. Hon sänker ryggen lätt och manken är inte högre än korset, vilket det är på bild 1.

Titta nu på min sits. Vad skiljer sig egentligen? Jag är inte hundra lodrät på andra bilden (ni anar inte hur jag fick kämpa för att inte studsa runt överallt där, haha… jag är inte van att rida så, och stackars Gaia fattade inte vad vi höll på med), men i en sadel hade jag kunnat trycka mig bak (vi måste även ha i åtanke att bröstkorgen lyfter upp mitt lår i detta moment). Dessutom är det så vanligt att man sitter lite fram med benen idag att nästan ingen verkar reagera längre i dressyren(?). Men titta nu på vart min höft befinner sig! Se det till hörhållande till mina axlar, och dra en linje mellan det. Vad ser ni? Mitt bäcken är ganska centralt på bild 1, men väldigt framtippat på bild 2. Där sträcker jag bara på mig, och svankar. Men på bild nummer ett lyfter jag hela mig och sätter mig lodrätt och stolt. Observera att jag använder min magmuskulatur till detta, medan den slappnar av och låter mig svankar på bild 2.

Om vi omsätter det här med lite pilar på bilderna så blir det ungefär såhär:

Det är viktigt att förstå att vårt bäcken inte är platt och slätt nedtill. Vårt blygdben går ner, och sedan har vi mjukdelar bakom. Sitter vi och svankar kommer vi att trycka ner vårt blygdben rakt i hästens ryggrad… medan om vi vinklar bak vårt bäcken och öppnar (sträcker ut våra höftsträckare!) bäckenet så sätter vi oss mer på mjukdelar som kan svikta mjukare mot hästens rygg. Det ger plats åt manken att lyftas upp, och man kan nästan ”massera” upp hästens framdel framför sig. ”Man får hästen framför sig, och inte bakom”. På det här viset möjliggör vi för hästen att röra sig i uppförsbacke, och ta tillbaka sin tyngdpunkt till oss (hästens har sin tyngdpunkt framför oss!).

Om du hittar din sits och lär dig mer om hur din kropp kan påverka hästen blir det lättare att rida, men också mer detaljerat. Genom att sitta på ett visst sätt kan vi på ett naturligt sätt jobba ihop hästen utan att ha hästen i handen. Man kan enkelt säga att vi gör utrymme för hästen att röra sig. Tänk dig att du leder en dans, den partner flyttar sig dit det finns plats. Med samma princip kan du placera hästens kropp dit du vill genom att bara göra plats.

Make space to move

Continue Reading

Ångest

Igår vaknade jag med ett hugg i bröstet. Ångesten var mer påtaglig än på väldigt länge, och jag trodde nästan att jag skulle kvävas. Det var en fruktansvärd känsla som gjorde mig ledsen och rädd, men med vetskapen att morgonen alltid är värst så stapplade jag mig upp. Det värsta är väl bara rädslan när det händer, för man blir liksom rädd för att utmattningen och allt vad det innebär, ska gripa tag i en igen. Och som ni mins… jag måste verkligen lyda läkaren nu. Ta en funderare över vad som är viktigt och nödvändigt. Jag må hata det, men det spelar ingen roll.

Tack och lov hade Idas gamla tävlingsryttare jouren hos distriktarna, så det var hon som hälsade på. Det är så skönt, för hon vet ju precis hur Ida är och hur hon varit, haha. Som yngre var hon ju sjövild, och hon är verkligen inte förtjust i veterinärer. Men nu när hon kom var allt lugnt, som en vanlig dag! Vi kunde till och med ta blodprov utan att Ida ens höjde huvudet?! Jag var så impad, men den här gången har Ida varit så himla trygg med mig. Det är precis som hon vet att det är till mig hon ska vända sig för att få hjälp att bli bra igen. Och just pga det gör hon precis allt jag envisas med. Att tvätta ögat är hon inte förtjust i alls, men hon bara står och härdar ut när vi tvättar och smörjer.

Ögat är skadat, men bara ytligt, så om allt bara läker som det ska så bör hon återställas och få tillbaka synen på det. Men just nu ser hon nästan inget med sitt höger-öga, och än mindre nu när jag fått tejpa över det för att det inte exponeras för starkt solljus. Det märks ju att hon är ovan och inte allt för bekväm med situationen, men hon bryr sig inte nämnvärt ändå. Hon går nära mig och lyssnar noggrant på min röst. I hagen är hon hellre med mig än de andra helt plötsligt. Det är precis som hon litar mer på mig… Älskade häst!

Det är inget snack om vem som är drottningen här i alla fall! 😉

Continue Reading

Älskade hästar…

Så var det dags igen då! Nu ikväll kom Ida och mötte mig med ett ögonlock som liknade en boxares efter en knock out… Suck. Hon är i alla fall en oerhört klok dam som direkt kom när hon hörde mig, så jag kunde titta på det. Hon stod stilla medan jag undersökte det hela, och ögat ser oskadat ut som det ser ut just nu. Hon reagerar fint på rörelser också. Så nu har jag kokat koksaltslösning för säkerhets skull efter lite rådfrågning. Så får vi verkligen hoppas allt är lugnt!

Jane tyckte det här var en större pärs än Ida, haha… Ida tyckte det var rätt mysigt med en daltande matte som pysslade om henne lite extra såhär på kvällen. Så får vi hålla tummarna att det faktiskt bara är flugorna och inte att hon fått in något.

Continue Reading

Lyckat ridläger!

I veckan har sommarens sista ridläger gått av stapeln, och wow! Alla deltagare har utvecklats så otroligt att jag satt och röööös på deras sista lektioner! Jag satt bokstavligen med gåshud! Flera deltagare satt och gjorde övningar jag inte tror de visste att de kunde. Eller ens någonsin skulle kunna göra… Men jodå! Vi och våra hästar kan mycket mer än vi tror.

Jag skulle vilja dela med mig av allt och visa allas utveckling, för jag är så stolt över dem alla! Det kan jag kanske inte riktigt (det är ju deras egna resa och ensak), men däremot kan jag ju skvallra om dagarnas olika fokus åtminstone!

Första dagen var det mycket presentation och prat om hästen. Hur fungerar hästen? Vad är biomekanik, och vad vill vi egentligen åstadkomma med dressyr? De andra dagen pratade vi om ryttarens sits, dag nummer tre fördjupade vi oss ännu mer i ryttarens sits och tränade på att använda sits och göra halvhalter och annat i sadlar. Och så idag, den fjärde dagen, pratade vi anatomi hos häst och ryttare – och hur vi påverkar varandra. Det är första gången jag kör just det här upplägget, och det verkade vara väldigt effektivt och pedagogiskt för både häst och ryttare!

En av deltagarna var faktiskt en från vår murgesehästförening! Kari kom hela vägen från Skåne upp för att deltaga med sin murgese Quillo, som jag fått chans att följa nu i… ja, vad blir det? Det är nog egentligen inte så mycket mer än 1,5 år, men det känns så mycket mer – för det har hänt så mycket! Quillo är Sveriges första murgese, och den enda som är en Araldo (en av de tre linjerna). De är lite mer av vagnshäst-typ med en gammal romersk profil. Han har varit en riktig liten bråkstake, och han har ett väldigt tufft psyke. Han är inte alls lätt att motivera, och har haft lite problem med länden. Men under veckan har han och Kari verkligen utvecklats och fått fram så många kvaliteter som de faktiskt har! Just look at them!

Murgesen Quillo

 

Continue Reading

Torsdag

Att ha läger är verkligen helt otroligt spännande, givande och fantastiskt, men man blir också otroligt trött. Speciellt när man är en introvert person som vanligtvis inte integrerar så mycket med folk. Eller ja, jag är ofta iväg och är väldigt social och utåtriktad via jobbet, men sedan åker jag hem och sover, haha! Sådant är livet som introvert, och jag ger mig tusan på att det är flera nu som känner en enorm igenkänning. 😉

Samtidigt är det så himla trevligt att bara sitta och prata med människor om häst och allt som hör till våra liv. Såna här läger för dessutom samman folk som annars kanske aldrig hade träffats, men trots sina stora olikheter finner en enorm sammanhållning – och det tycker jag är så otroligt, fantastiskt, vackert. Det är så otroligt givande! Det finns så mycket att lära av varandra.

Så eftersom jag jobbat nu så intensivt så har jag inte orkat starta datorn för att göra klart veckans vlogg. Igår natt kände jag enorm panik över det, men sedan förlikades jag med det. Jag är bara en människa. Jag är bara Alexandra, och hon var så trött att hon kunde stått upp och sovit igår, haha.

Ikväll hjälper jag Erika att sy en medeltida klänning samtidigt som jag ströläser lite i en bok jag köpte förra året, men inte hunnit läsa.

Att sitta och sy en klänning typ dagen innan… det känns så typiskt oss. 😂

Continue Reading

Teori

Dagens teori har handlat om hur vi använder sitsen i praktiken. Ofta så tänker man bara hur saker ska vara i teorin och sedan ska man prestera praktiskt direkt i ridningen. Men ibland är det så mycket lättare att börja träna nya hjälper utan häst! Och framförallt är det lättare att tackla problem man har när man bara har sig själv att tänka på!

Det kanske skulle utgöra en rolig vlogg? Vad tycker ni? Det brukar vara väldigt uppskattat under kurser. Hmm… 🤔

Continue Reading

Jobb

I måndags fylldes gården av lägerdeltagare och sedan dess har det gått i ett. Undervisningen har gått i ett, men ack så kul! Men man blir verkligen trött! Fast inte så konstigt när man hela tiden verkligen kör 110 med huvudet, och samtidigt avverkar en promenad i paddocken… Igår gick jag en mil, och idag över en halvmil. Visst är det otroligt hur mycket man går när man undervisar?! Det hade jag verkligen aldrig gissat innan jag skaffade stegräknare!

På bara två dagar har alla deltagare tagit ett rejält steg framåt, och det ska bli ännu roligare att se vart alla är i slutet av veckan!

Continue Reading
1 2 3 19