Vardag

Goda nyheter!

Nu i helgen har jag ridit både Gaia och Iago utöver lite undervisande. Men innan jag satte upp på Gaia igår tränade vi väldigt noggrant från marken och gick igenom muskel för muskel nästan. Efter ett tag började hon hitta bättre balans i sig själv, och rullade över fint på hovarna. Hon blir ofta alldeles för rak runt bogpartiet, och framförallt runt manken har hon lite spänningar. Men med mycket massage och nu supermycket fokus kändes det otroligt bra. Igår kändes hon dessutom så tillfreds i själen. Första dagen efter genomgången behandling med homeopati-medlet också. Sammanträffande eller ej, jag och Gaia hade vårt bästa pass på länge. Vi var emotionellt med varandra och perfekt sammansvetsade. Hon förstod mig, och jag kunde snappa upp hennes rörelser och känslor.

Efter en stund kastade Erika upp mig, och jag red i lite skritt och trav kort. Checkade av allt. Kände en lätt nervositet. Men samtidigt var jag lugn och fokuserad. Från ryggen kan jag hjälpa henne med så mycket, och Gaia lyssnade till varje lite vink. Inte en enda orenhet. Ingenting. Bara mjukhet. Fortfarande har hon sitt svåra varv, men hon hade en otroligt mycket rundare och mjukare trav. Efter det satt jag av och bara kramade om henne. Vackra, duktiga häst! Allt kändes bara bra! Åh, så underbart.

Behöver jag ens tillägga att jag är överlycklig? Haha!

Iago var lika fin och duktig. Han är så lugn och trygg, tänker mycket, men fokuserar otroligt bra. Dessutom börjar han förstå det här med att skritta med lite mer flyt nu, och inte bara stanna lite osäkert efter några steg. Han börjar liksom bli lite mer varm i kläderna, och halterna sitter väldigt fint från sitsen nu. Svänga går det med, lite väl bra, haha. Så vi jobbar på mer framåtbjudning så han vågar skritta mer framåt, så vi så småningom kan börja trava och galoppera också. Han är så himla trygg och go att sitta på! Och så intelligent och problemlösande! När jag tog spöet mot bogen riktigt kände man hur det tuggade i hans huvud. Sedan bestämde han sig för att prova att göra en sluta med mig… Haha, ja, why not! När matte håller spöet rakt upp vid bogen från marken är det ju sluta som gäller!

Jag får hålla i mig själv så jag inte börjar med det där för fort från ryggen. Framåtbjudning föööörst. O:)

One Comment

  • Rebecca

    Alltså! Jag är en sån som oftast är in och läser men är väldigt dålig på att kommentera. Även fast jag läser varje inlägg och känner att jag bara älskar hur du pratar och skriver om dina hästar om ridsporten osv. Du har sån speciell kontakt med dina hästar och det är så underbart att läsa om hur du läser av dom och vet helt vad dom behöver. Ditt tänk är så sunt, klokt och inspirerande.
    Jag önskar att en liten mini jag kunde få sitta på din axel en dag och bara se och höra. Hade vart helt underbart!
    Saknar den kontakten med hästar hade två syskon isisar som jag kände nått speciellt med men tyvärr finns dom inte längre. Och tyvärr med dom så försvann lite av min “ork” att ta mig till stallet. Men gud vad speciellt det var speciellt med brodern va som att jag kunde kolla in i hans ögon och sen bara känna okej du har ont här idag eller okej du vill gå den turen idag och när han väl släppte mig innanför hans extrema islandshäst envishets vägg uppe på ryggen med så var det nästan som att han läste mina tankar sån mäktig känsla!
    Nu vart det mycket kommentar på en gång istället men det jag vill komma fram till är att jag älskar att följa din resa med dina hästar och du och dina hästar får det att rycka lite i häst tjej hjärtat!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *