Murgesehästen

Murgesen är en hästras som härstammar från Apulien (Puglia), som är beläget längs Italiens sydöstra kustrygg. Det är här rasen än idag har sitt avelscentra, då det årligen anordnas stora hingstvisningar i regionen. Och även om rasen fortfarande hör till de mer ovanliga hästraserna i Europa har rasen starka anor så långt tillbaka som till 1400-talet – då rasen har sitt ursprung från 1400-talets Neapolitanare, reserverade för adeln i Italien.

Under 1800-talet blev rasen dock utrotningshotad, men räddades under tidigt 1900-tal då man bestämde sig för att starta ett avelsarbete. Man beslöt att samla ihop ston i trakten med avelsvärde, samt tre stamhingstar; Araldo delle Murge, Granduca da Martina och Nerone. Det är idag dessa hingstars namn som ger benämning till vilken blodslinje en murgesehäst tillhör. Det var också då man gav hästrasen sitt nuvarande namn; Murgesehäst, samt att enbart två färger skulle vara godkända: svart och svartskimmel.

Vacker murgesehingst i Italien. Foto: Agnes Wadenbäck

Egenskaper

Murgesen har avlats fram för att få sina föregångares egenskaper så som hård benstomme, hårda, tåliga hovar och ett naturligt motstånd mot sjukdomar. Tjockt och långt tagel i man och svans är typiskt för hästarna samt en kort och stark rygg. De har kapacitet för samling och en hög ridbarhet för klassisk dressyr. I Italien är de även populära som körhästar.

Murgesehästarna är rörliga, energiska och aktiva men samtidigt stabila hästar. Mankhöjden kan variera men ligger vanligtvis mellan 150–168 cm. Sedan hästarna officiellt börjat användas av Italiens militär har dock hästar över 170 cm börjat avlas fram

Hästarna har enda sedan medeltiden beskrivits så ståtliga och starka hästar med vackra rörelser samt ett starkt psyke. Deras tuffa huvud gör dem modiga, men samtidigt innebär det också att hästrasen har integritet. Likt många andra äldre raser har de ofta starka åsikter och kräver respekt för att ge det tillbaka. Men även om hästarna kan vara tuffa är de ofta välvilligt inställda till arbete och tycker om att vara till lags.

Även om rasen lämpar sig för dressyrridning i och med sin korta och starka rygg, rörlighet och fallenhet för samlande rörelser, blir de ofta uppskattade allroundhästar.

De svenska hästarna Iago di Giannini och Gaia. Foto: Erika Storbråten